Så här dagen innan matchen mot Höllviken bjuder bloggen på lite siffror från Michael Sanders år i Kulladal. 

Att titta på div 4 södra Skånes tabell i dag är ingen rolig läsning för en Kulladalare. Den så tunga hösten har i stort sett bara förlängts, faktum är att vi på de fjorton senaste seriematcherna bara har två segrar. Frågan är om det nånsin varit sämre. De sömnlösa nätter som följer efter varje förlust funderar jag på hur vi ska vända den negativa trenden, och om det är möjligt. Tänkte parallellt med det bidra med lite intressant kuriosa, nämligen hur många säsonger på 2000-talet som börjat lika dåligt för att ändå mynna ut i en positiv säsong. Av fjorton möjliga fann jag två (2010 och 2005). I lagom färskt minne finns ju säsongen 2010, som är Kulladals sämsta säsongsbörjan under 2000-talet, där den första segern faktiskt kom först i den sjätte (!) omgången när Mohammed Ryahi  blev matchhjälte i ösregnet borta mot Åkarp. En fantastisk våravslutning och början på hösten gjorde att vi gick från 1vunnen 3oavgjorda 2förluster efter sex matcher till 11vunna 4oavgjorda 3förluster efter arton omgångar. En jobbig förlust hemma mot Veberöd grusade dessvärre förhoppningarna om kval men vilken comeback laget stod för. Den säsongen får stå som ett slags; "allt är möjligt" när det är som mörkast nu.  

Efter fyra omgångar på 2000-talet

Bara en liten historisk tillbakablick som sagt. Hade det bara varit så lätt... Men vi ger oss inte.

Försäsongen 2014

*Betygen ges i poängen 3, 2 och 1, där 3 går till den bästa spelaren
**Minuter endast räknade i den första och tredje träningsmatchen

Statistik försäsongen 2014 (A) 

*Betygen ges i poängen 3, 2 och 1, där 3 går till den bästa spelaren

En av de roligaste grejerna med att blogga är att man har möjlighet att gå flera år tillbaka och titta. Till exempel hur vi inlett tidigare försäsonger. Det här var faktiskt tredje säsongen i streck som Kulladal inleder året med en seger. Noterbart är att André Jönsson och Mattias Jurlander inlett åren med tre mål var och att samtliga spelare sånär som på två fortfarande spelar kvar i laget.

*Matchen varade bara i en timme efter att man inte fått igång strålkastarna på Åkarps IP

Statistik säsongen 2013 (A) Slutställning

Assist från Prespamatchen ej uppdaterat

Statistik säsongen 2013 (U)

Varför har det gått så dåligt under hösten? Jag tror det är en fråga som de flesta med intresse för Kulladals seniorer ställer sig för närvarande, och sannolikt har många svar på. Efter matchen mot Genarp var besvikelsen stor, så stor att jag inte brydde mig om att skriva ett matchreferat - min enkla förklaring till det är att jag helt enkelt inte hade tid under söndagen och att jag på måndagen kände att det var för sent. Annars brukar jag avreagera mig genom just dessa matchreferat, men då ska det helst vara inom några timmar efter match. Det hann jag alltså inte med på söndagen, därför blev det ett kort inlägg på måndagen som kanske var aningen hårt men med en hel del sanning i. Bristen på kontinuitet är det jag främst vill peka på som en förklaring till att det gått så dåligt under hösten, och det kan jag styrka med mina siffror nedan. Frågan är då hur man förklarar varför våren gick så bra som den gjorde, för inte heller då var startelvan densamma match efter match. Jag vet inte säkert men har en teori lite längre ner... Men kolla in dessa siffror först:

Jag har räknat ihop vilka olika kombinationer vi haft i centrallinjen av startelvan under säsongen (serien), och resultatet är rätt uppseendeväckande. I mittförsvaret, innermittfältet och anfallet har vi haft sju olika kombinationer - räknat för sig, inte tillsammans - under årets nitton seriematcher (höstpremiären mot Limhamn inte inräknad). 

Mittförsvaret:

7st kombinationer...

Filip Jönsson/Daniel Jansson 5gånger

Filip Ahlström/Filip Jönsson 4gånger

Filip Jönsson/Hozan Faridoon 4gånger

Hozan Faridoon/Daniel Jansson 3gånger

Mattias Jurlander/Daniel Jansson 1gång

Filip Ahlström/Daniel Jansson 1gång

Innermittfältet:

7st kombinationer...

André Jönsson/Filip Ahlström 5gånger

André Jönsson/Freddy Helm 5gånger

Zaidoon Latoof/André Jönsson 4gånger

Freddy Helm/Filip Ahlström 2gånger

Tobinho Sjöbäck/André Jönsson 1gång

Zaidoon Latoof/Freddy Helm 1gång

Freddy Helm/Tobinho Sjöbäck 1gång

Anfallet:

7st kombinationer...

Oskar Hemby/André Håkansson 11gånger

Jasmin Palevic/André Håkansson 2gånger

Jasmin Palevic/Oskar Hemby 2gånger

Oskar Hemby/Freddy Helm 1gång

Nazad Asaad/Oskar Hemby 1gång

André Håkansson (ensam) 1gång

Jasmin Palevic (ensam) 1gång

I min relativt korta ledarkarriär i Kulladal har jag få säsonger att jämföra med, men jämför man dessa siffror med liknande siffror från säsongen 2011 så finns tydliga skillnader. I och med att jag missade några matcher under den säsongen är endast sjutton av tjugotvå inräknade. Men till exempel spelade Mattias Jurlander/Daniel Jansson samtliga matcher som innerbackar utom tre, under året fanns därför bara två kombinationer. I olika kombinationer spelade Henrik Nilsson och Joel Bang Berg samtliga matcher tillsammans på Kulladals mittfält, utom en match! Enda positionen i centrallinjen som kommer upp i närheten av årets från 2011 är anfallet där fyra olika kombinationer användes, den vanligaste André Håkansson/Jörgen Mellberg. 

Visst måste det här spela en roll i sammanhanget? Vad säger ni? Att inte ha samma material tillgängligt under en längre period måste vara en tränares mardröm. Sen är det klart att andra faktorer spelar in, såsom att vi helt enkelt inte är bra nog för att ligga i toppen av div 4, den stora omväxlingen av spelare (femton ut, lika många in), för dålig uppslutning på träning (nära besläktad med kontinuiteten) med mera. Jag tror just det senare kan förklara varför våren var så bra medan hösten inte varit det. När andra lag låg efter med träning, hade många skador och kom från ett div 5-tempo (många nykomlingar i just vår serie) kunde vi hänga med och till och med ligga steget före trots att vi kanske inte hade optimal "kontinuitet", både inräknat träningar och match. När hösten har kommit har vi sett att lag som Limhamn, Skanör/Falsterbo, Rydsgård, Genarp och framförallt Höllviken som i våras hade problem med skador, truppbredd med mera varit bättre än oss. Kulladals ibland överlägsna fysik sett till tidigare säsonger har i år inte gett oss något försprång överhuvudtaget. DET vill jag hävda att vara det djupare problemet... 

Visst har vi oerhört mycket att lära oss till nästa säsong, först måste det till att vi klarar kontraktet.

Bara ett (icke-?) nödvändigt input i sammanhanget...