Det var kanske inte det beskedet vi behövde just nu men så ligger det till efter att Markus Swane kollat upp sin skadade baksida. Om det sen går snabbare än så får det vara en bonus men en frisk Swane är ovärdelig under en tuff junimånad så att tjuvstarta efter skadan vore dumdristigt. Renodlade anfallare är inget som växer på träd, med Erik Björkman som den ende just nu. Alternativen blir att spela med en ensam anfallare eller att skola om någon från en annan position. Vi får se vad Rossi och Pålle kan trolla fram. 

God bättring Swane! Du kommer tillbaka ännu starkare!

Så var vi då åter tre brödrapar i Kulladalstruppen (den får ni räkna på själv) när Filip Jönsson återförenas med sin bror som blev klar för en comeback i förra veckan. Senast dom lirade tillsammans var säsongen 2014. Efter ett par säsonger med Vellinge IF är mittbacken åter i klubben som han lämnade 2017. Med mängder med matcher i Kulladals backlinje (och för Husie i div 3) får vi hem en lirare med både rutin och blått hjärta, en kombination vi under många år mått bra av och kanske till och med varit beroende av. I en övergångsfas där vi måste gjuta ny spets behövs det spelare som varit med förr och vet hur det ligger till på flera plan. 33-åringen har aldrig varit rädd för att öppna munnen och det är precis vad vi behöver just nu, i början på träningen men efterhand även i matchsammanhang. Jönsson är spelklar lördag, dock inte uttagen i den truppen men skulle kunna lira på tisdag mot Kvarnby i DM. 

Välkommen him Jönsson!

Jaaadååå! Så slutligen valde han att skriva på för en ny säsong med Kulladal! Legendaren André Jönsson vänder alltså hem igen efter tre säsonger med Guldheden i Göteborg dit han flyttade på grund av jobb. Innermittfältaren hade innan nio framgångsrika säsonger i Kulladal med bland annat två avancemang till div 3 som resultat. Även om "Jöns" inte lirat nittio minuter på många månader är det en viktig kugge som kommer in och konkurrerar på innermittfältet, i den närmsta tiden förmodligen som inhoppare. Det är inte alls dumt att kunna kasta in honom sista halvtimmen om Kulladal jagar mål och kan spela dom här öppnande passningarna eller varför inte nån som vågar hålla i bollen när vi behöver freda vårt mål. Hemvändare och rutin är alltid två välkomna tillskott. 

Välkommen hem Jöns!

Foto: George Nielsen

Kulladal har i dagarna gjort klart med offensivspelaren Yacine Bendahou Neroth som närmast kommer från spel i div 5 och Husie. "Yacce" (uttalas Jasse), var en del av det 97-lag som drog till Olympic 2013 och vänder på så sätt hem till Kulladal efter sex år på resande fot. I Olympic blev det sporadiskt med spel i A-laget med ett fåtal inhopp i tvåan och trean. Istället valde han att gå till Husie där det under 2017 och 2018 blivit spel i femman. I Kulladal har han främst använts på anfallet men han kan även användas som yttermittfältare. Det känns bra att kunna komplettera anfallssidan då endast Markus Swane och Erik Björkman är renodlade sedan tidigare, även om till exempel Oliver Ohlsson visade vad han kunde bidra med mot Prespa. Skönt också att vi får hem gamla Kulladalare, det stärker alltid moralen. 

Välkommen hem Yacce!

Då nåddes även bloggen av glädjebeskedet att trotjänaren Filip "Bruce" Ahlström fortsätter ännu en säsong i Kulladalströjan. Mittbacken gör därmed sin åttonde säsong i klubben som han kom till från LB07 2012. Efter med träningen har 29-åringen inte kommit eftersom han tränat med oss hela tiden han tänkt över sina möjligheter. Tveksamheten har istället berott på att han missar en del matcher under våren men en spelare av hans kvalitet och erfarenhet växer inte precis på träd så även om så blir fallet så är han en stor tillgång för oss - inte minst på träningsplanen. Även om vår trupp är tillräckligt bred för att hålla igång ett lag i division 3 så kommer det komma luckor att behöva fylla på grund av skador, arbete och semester. Vi har redan under försäsongen använt oss av tjugotre spelare till exempel. Vi hoppas inom kort att Bruce får sällskap av en annan trotjänare som isåfall väljer att representera Kulladal för en nionde säsong! 

Vi har kommit till tiden på året där kropparna är slitna och skadorna hopar sig. Det är tur dom kommer nu och inte i april tröstar vi oss alla med. Tråkigast just nu är det för våra nyförvärv Rasmus Hansson och Tobias Lettby som är i månaderna där dom ska visa upp sig för att få speltid längre fram. Båda två dras med knäproblem men även om "Razze" befarade det värsta så hoppas vi att dom inte är av den allvarligare sorten. Lettby får hålla några veckor men ska förhoppningsvis vara igång innan kalendern visar april. Daniel Jansson fick igår besked att hans lilltå är bruten. Han ska ha fått skadan under uppvärmningen till Olympicmatchen och sen spelat hela matchen på det. Sex veckors vila och från matchen har det gått två. Joakim Söderlund har känningar i baksida lår och fick ju utgå från Flaggmatchen innan paus, rätt att ta det lugnt nu och sakta bygga upp istället. Dennis Rickbo avstod kvällens träning men ska förhoppningsvis vara fit inför mötet med sitt gamla lag på lördag. Martin Persson fick ont i ryggen efter Flaggmatchen och har inte tränat måndag/tisdag. Han liksom vi alla längtar till doften av riktigt gräs och inte plastaskit, tveksamt om det finns belägg för det men det känns som om skadorna lättar på det. Även Calle Nelin dras med slitna baksidor men han stod i mål under liret på kvällens träning vilket är oerhört positivt. Sebastian Hillgren satsar på höstcomeback och Patrik Ingholt något tidigare. 

Vi har iallafall tur med vädret...!

Det var nog en av dom tråkigaste rubrikerna bloggen tvingats skriva under dess snart tioåriga historia. En av Kulladals "ursprungslirare" (i det avseendet att han varit med från knatte ända till idag) väljer att sluta inför säsongen 2019. Nedtrappningen hade väl egentligen redan börjat under året som gick där han missade träningar och som en förlängning av det även matcher, därmed kommer det inte som någon större överraskning. Men det är lika vemodigt för det. Som lagledare är det dumt att skaffa sig favoriter i laget men man kunde ju knappast undvika det när det gällde Samba-Tobinho. Främst var det efter att han krigade sig tillbaka från knäskadan 2012 som gjorde att han missade möjligheten att få spela div 3-fotboll med Kulladal och sen kom tillbaka på ett imponerande vis, jobbade sig igenom två för laget tunga säsonger och sedan formligen sparkade upp laget i div 3 igen när han var en av matchens lirare mot Balkan borta där avancemanget blev ett faktum. Med tolv mål och elva assist bidrog han starkt till att vi nådde förstaplatsen framför Öja och Höllviken. Poängmässigt var det hans starkaste säsong men för mig imponerar säsongen 2013 än mer där han blir en av lagets viktigaste så tätt inpå en allvarlig knäskada, trots att comebacken dröjde in mot sommaren så hann han med nitton serie- och kvalmatcher det året. Det intressanta med Tobinho är att han innan skadan främst spelade som högerback, just säsongen 2011 var han given på platsen, med få matcher som högerytter dessförinnan. Efter skadan kom han aldrig tillbaka till den platsen utan omskolades till högerytter och sedermera anfallare där han tillsammans med Arlind Tahiri bildade anfallspar 2015 och under 2016 tillsammans med Sebastian Rask. Det säger en hel del om hans talang. Minns för övrigt startcomebacken med U-laget, efter skadan, som om det vore igår. Tre minuter hade det gått innan Kulladal får en hörna som Tobinho själv petar in. Det gjorde såklart sitt till att det var Olympic som stod för motståndet. Just mot Olympic trivdes Tobinho som fisken i vattnet. I en MM-match vintern 2016 stod han för ett hattrick i 5-1-segern, då spelade vi ändå med en man mindre i mer än en halvlek sedan. Det är svårt att inte ranka den matchen som etta i mina minnen av honom. Tvåa får trots allt bli nämnda 6-1-vinsten ute på Rosengård mot Balkan där han gjorde två mål. Trea den första kvalmatchen mot Lilla Torg 2014 där Kulladal gick ut i ett nervpirrande återkval och Tobinho med sina två assist till 1-1 och 2-2 bidrog till att få ett fint resultat med oss till returen. Sen glömmer man lätt, jag kan säkert ranka ett antal matcher till som är i nivå men just dom tre behövde jag inte bläddra i historieböckerna för att minnas och då är dom ju just främsta minnen. Bland medaljerna hittar vi Div 3-kvalvinnare 2011, Serievinnare 2015, MM-mästare 2017/18, NH-cupen 2018. Sedan 2009 har Tobinho spelat 174 seriematcher i Kulladalströjan, gjort 24mål och spelat fram till 32. Säsongerna innan har jag dessvärre ingen statistik på men om jag fått rätt berättat så gjorde Tobinho sin A-lagsdebut 2007. Nedan ser ni all statistik bloggen har noterat. Innan det vill jag bara säga ett: Tack för allt du och ditt stora blå hjärta gett föreningen, lagkamrater och oss ledare under alla dina år. Du kommer bli oerhört saknad. Att bara få skriva Tobinho en gång till smärtar redan. Tack Samba-Tobinho! 

Karriär i siffror:

*Ingen statistik förd

**Knäskada satte stopp

Vinnare kval till div 3 2011
Vinnare Div 4 SV Skåne 2015
Vinnare Malmömästerskapen 2017/18
Vinnare NH-cupen 2018

(Vinnare kval till div 4 2013)
(Vinnare kval till div 4 2014)

Final Malmömästerskapen 2010