Kulladal avslutade en upp- och nersäsong på topp när man besegrade Malmö City med 4-2 i sista matchen. Matchen var mer eller mindre som man kunde förvänta inför med ett öppet böljande spel, en del misstag och inte ett hundraprocentigt engagemang under nittio minuter. Det gjorde å andra sidan matchen underhållande med många målchanser åt båda hållen. För en gång skull var det Kulladal som förvaltade sina bäst. Sebastian Rask kunde med sina två mål säkra andra raka skytteligatiteln i div 3 södra Götaland. Filip Gavran gav hemmalaget ledningen efter nitton minuter när han nickade in Mattias Jurlanders inlägg. Malmö City kvitterade rätt omgående men Raskens två mål satte laget i förarsätet när lagen gick till paus. Efter Citys reducering tidigt i andra spikade Primus Swenson slutresultatet med en halvtimme kvar. I Kulladal gjorde Nikola Antic (född 2001) sin första start i A-laget när han startade bredvid Daniel Jansson på mittbacken. Dessutom gjorde Antonio Pavlovski, också han född 01, sina första serieminuter i A-laget (har ju tidigare gjort debut i träningsmatcher) när han hoppade in med en halvtimme kvar. Sista kvarten hade Kulladals mittfält en snittålder på 17,25år. Den stora spänningen fanns som väntat kring niondeplatsen som de inblandade lagen ville undvika. Tomelilla tycktes för ett tag klara undan den med en 1-0-ledning i paus på Vångavallen men två mål av Trelleborg sabbade dagen och då hjälpte det föga att man kvitterade mot slutet, heller inte att både Balkan (förlorade) och Höganäs (oavgjort) tappade poäng. Tomelilla kommer få möta Veberöd, FC Trelleborg och Fortuna (Hbg) i gruppspel om en plats i div 3 2019. 

Matchfakta

Kulladal - Malmö City 4-2 (3-1)

1-0 Filip Gavran (19) 1-1 (31) 2-1 Sebastian Rask (39) 3-1 Sebastian Rask (43) 3-2 (55) 4-2 Primus Swenson (59)

Assist K: 1-0 Mattias Jurlander, 2-1 Primus Swenson, 3-1 Filip Gavran, 4-2 Filip Gavran

Varningar K: Mario Gloger (4)

Laget

Calle Nelin

--------------------------------

Mattias Jurlander

Daniel Jansson (c) (45)

Nikola Antic (59)

Joakim Söderlund

--------------------------------

Filip Gavran

Martin Persson

Primus Swenson (89)

Felix Påhlsson

--------------------------------

Sebastian Rask

Mario Gloger (75)

Avbytare:

Eddie Ekblad (45)

Antonio Pavlovski (59)

André Grahovac (75)

Markus Swane (89)

Så var matchen

Inte en match utan förändringar i backlinjen har blivit mantrat under säsongen 2018. Idag tvingades Kulladal avvara Calle Stenberg och Marcus Sandén som startade inne senast. Istället gick ena mittbacksplatsen till Nikola Antic som därmed startade en A-lagsmatch för första gången och på vänsterbacken startade Mattias Jurlander istället för Eddie Ekblad som inledde på bänken efter skadekänning under veckan. Framåt banan var enda förändringen att Mario Gloger startade på topp bredvid Sebastian Rask medan Filip Gavran åter gick ut på vänsterkanten. Rask får tidigt en löpboll av Martin Persson att jobba med men det efterföljande skottet eller var det ett inlägg (?) lämnade mer att önska. I motståndarlaget hittade vi en gammal Kulladalare i Mohammed Ryahi, men hans comeback till Kulladals IP blev kortvarig denna gång då han tvingades utgå med ljumskproblem redan efter tolv minuter. I hemmalaget hade Daniel Jansson bekymmer med en vad varpå han fick utgå i paus och Eddie Ekblad ersätta. Efter en kvart ser City ut att komma igenom för ett bra läge men (start-) debutanten Niko blockerar avslutet effektivt. Se och lär av Danne sa Pålle inför match, sagt och gjort. I denna period hade gästerna ett spelövertag där man utöver har ett skott som går över. Målvakt Robin Armandt hörs ropa: "Vi är där vi är". Men mitt i detta är det Kulladal som tar ledningen. Joakim Söderlund inkastar till Mario som passar tillbaka till Felix Påhlsson vars inlägg går förbi straffområdet och över till Julle på andra sidan, hans boll in till Gavran på bortre är elegant och Gavran har bara att sätta dit huvudet för 1-0, hans sjunde mål för året. Nu var det hemmalagets tur att äga spelet. Mario gör det bra när han löper loss till höger och spelar snett inåt till Felle som egentligen kan skjuta i förstaläget men väntar till andraläget där målvakten lämnar retur och Rask blir avblåst för offside på returen. Istället kan City kvittera. Det är ett mål som kunde undvikits. Niko spelar en för lös hemåtpass till Calle Nelin, och anfallaren får fritt fram men prickar stolpen - försvaret ser ut att kunna reda ut det när Julle kommer ner och hjälper men hans rensning hamnar rakt hos Safet Besic vars avslut går på Calle och sen via ribban i nät. Olyckligt och taffligt på samma gång. Niko reser sig direkt för en grym glidtackling ute på kanten vid nästa anfall, enda sättet att komma igen. Skytteligatitel-jagande Rask fick vänta fyrtio minuter på målet som till slut säkrade titeln. Gavran gör allt rätt när han rundar ytterbacken pch spelar in till Primme vars avslut räddas men Rask dyker upp på returen - 2-1. Det dröjde inte särskilt länge till säsongens nittonde mål. Återigen är det förarbete Gavran från vänster, medan avslutet är ett läckert sådant med en knorr in vid högra stolpen - 3-1. Det kunde blivit till ett fem minuters hattrick med nån minut kvar av första men Mario står i vägen när Rask skjuter från vänster, möjligt att keepern tagit avslutet ändå. Pausresultat 3-1. 

Ovan nämnda bytet i paus flyttar in Julle på mittbacken och gör Söder till lagkapten. En gest av Zambrotta som ger en fingervisning om att det kan ha varit Söders sista match i Kulladalströjan. Märkligt nog gör City matchens tredje offsidemål bara några minuter in på andra, något mer tveksamt än övriga. City började andra precis som första med ett spelövertag. Calle mv gör en räddning när inhoppande Emil Persson störtar fram. Men tio minuter in på halvleken tvingas han kapitulera sedan 1-1-skytten Safet Besic tjusigt rabonasparkat in 2-3 ur svår vinkel. Sen dröjer det i sin tur bara tre minuter innan Primus Swenson åter gett sitt lag ett tvåmåls försprång. Från nära håll sätter han dit foten på Gavrans förarbete och inspel från vänster. Primmes tredje mål för året. Precis efter målet utgår Niko för 01-kollegan Antonio Pavlovski som med inhoppet gör seriedebut i A-laget. Det ändrar om något i laget där MP blir mittback och Felle går in i mitten på mittfältet. Om jag inte gjort det innan så ger jag matchen den berömde Hawaii-stämpeln här. Det kom att bli en väldigt öppen match det här med ett högst begränsat hemjobb. Calle mv står för en fotparad i Citys reduceringsjakt. För Kulladal blev ytorna stora och det nyttjar sånär inhoppande Ante när han precis framför bänken lyckas få med sig bollen på ett högst oortodoxt vis, det ger han så mycket yta att han kan kommer till skottläge men ur svår vinkel lyckas han inte överlista Armandt. Fem minuter senare kommer han inte liknande läge men denna gång är avslutet något sämre och rullar utanför, möjlighet för pass till en lagkamrat fanns men det är så klart inte det första en debutant tänker på i det läget. Med en kvart kvar kommer en tredje 01:a på banan när André Grahovac ersätter Mario. André gjorde ett inhopp mot Höganäs tillbaka i augusti som senaste speltid. Både han och Ante stod för pigga inhopp idag där även André får ett läge där han skjuter i utsida burgavel. Ulla Perssons bolltouch med sju minuter kvar och Markus Swanes inhopp med få minuter kvar var det mest spännande som hände mot slutet där både matchens och säsongens slut kändes välkommet. Seger 4-2 och med Trelleborgs poängtapp slutar Kulladal fyra i serien. 

Matchens spelare

Filip Gavran. Ny start insats av Kulladals ytter. Låg bakom samtliga fyra mål med en "hockeyassist" på 2-1 efter fint förarbete runt vänsterkanten, två framspelningar till Rask och Primme och inte minst 1-0-målet som han själv såg till att få över mållinjen. Höstens spelare skulle jag vilja utnämna Gavran till. Han har verkligen nyttjat trötta och slitna motståndarförsvar. Noterats för sju mål och fyra assist under sin tredje säsong i Kulladal (ett mellanår i IFK Malmö). 

 
Hur formulerar man sig i en text om två personer som i det närmaste blivit som familjemedlemmar, och som gjort tillräckligt för föreningen Kulladals FF för att vara en livstid? Jag tycker egentligen att jag i den frågeställningen också finner svaret. Efter att ha träffats två-tre gånger i fyrtiofem veckor om året sedan sex-sju år tillbaka kommer det kännas tomt utan de båda herrarna Ekberg och Isgren. Jag kommer sakna att möta upp och snacka med Håkan innan spelarna har hunnit dyka upp, hans fullständigt underbara kommentarer till saker och ting ute på fotbollsplanen. Hans numera klassiska hårtorkar i halvlekarna är något som inte glöms i första taget. Och att han är bäst i klubben på att trixa med smalbenet! Som tränare för våra yngre seniorer har han varit ovärdelig vilket bland annat lett till den bästa placeringen på många år. Han, och om det varit Johan eller Mellis, har också fått dra ett oerhört tungt lass när U-laget omedvetet bortprioriterats. Jag har själv varit i samma sits 2010-2012 och det var verkligen inte roligt att sitta en helgkväll för att få ihop en trupp till måndagen. Tyvärr förstår jag att rekryteringen, både av ledare och spelare, till reservlagsserien är svår. Men att Håkan då klarat ut det säsong efter säsong och levererat fina resultat imponerar på mig. Det tillsammans med hans fantastiska karaktär som person kommer jag sakna oerhört. Likväl kommer jag sakna Ralfs utsvävningar om allt möjligt, aldrig har jag träffat någon som kan få ett tandläkarbesök att låta spännande. I det ligger också mina bästa minnen när vi med U-laget irrade runt på Österlen och verkligen inte skulle ta upp mobilkartan. Som ledarkollega vill jag flika in eftersom jag som liten knatte lyckades vinna Internturneringen tillsammans med Ralf, det slår nämligen allt. Det slår till och med att Kulladal var nära att slå ut Malmö FF ur svenska cupen, möjligtvis inte för honom då. Från det kan man också utröna ett oerhört engagemang vad än Ralf tar sig för. En hängivenhet som alltid imponerat på mig. Jag häpnas ofta över hur väl Ralf och Pålle kombinerar sig fram om det gäller träning matchgenomgång, matchcoachning, träning eller en kväll ute (dom få vi delat tillsammans). Det kanske inte är så konstigt efter så många år tillsammans som spelare och ledare. Iallafall kommer jag sakna det också. Jag har en magkänsla som säger att vi inte sett det sista av de båda i någon roll i Kulladal, kanske inte ens som seniortränare, men tills dess kommer saknaden vara enorm. 

Tack för allt Legenden och Hågan!

(Seniorernas avtackning av de båda kommer ske i samband med lördagens lagsammankomst)