Liksom i övriga lagdelar är det i en oerhörd konkurrens årets mittfältare utses. Vi har bland annat en Primus Swenson som stått för en sensationell första säsong i A-laget, en Martin Persson som bara blir bättre för vart år som går och en Johan Mellqvist som är ovärdelig kort sagt för att nämna några. Men Dennis Rickbos höst står för sig själv. Vellingeförvärvet behövde en startsträcka på en försäsong och en vår innan han kom in i div 3-kostymen. Hans åtta mål på nio matcher i höst (som ytter!) talar egentligen för sig men utöver det har det funnits sekvenser som fått en att häpna (med assisten i lördags i färskt minne). Het som en Aga-spis var Ralfs ord för några matcher sedan. Det är bara synd att säsongen är slut, för med den formen... Betänk att det är "Ramseys" första år i Kulladal och div 3. Hur bra kan inte detta bli?!

Man slutar aldrig att imponeras över Stefan Vagic. Trots att han sliter något oerhört med jobb och plugg om vartannat ställer han alltid upp när Håkan och Johan kallar. Somliga matcher har han ställt upp den tid han kan innan måste åka till nattjobb. Snacka om lagkänsla och passion för fotboll. Hans vår var oerhört stark målmässigt där han formligen öste in mål. När serien nu sammanfattas hamnar han faktiskt tvåa i hela seriens skytteliga endast med Di Gules striker framför sig. Under hösten har det inte blivit till lika många mål när han mestadels spelade på innermittfältet och dessutom tvingades tacka nej till några matcher, men none-the-less har han betytt en hel del för U-laget.