Med två träningar "i benen" efter semester inser jag hur stort behovet att ha Kulladals FF i min vardag är. Spelarna och ledarna påpekar ofta min betydelse i laget, bara det gör det så värt allt, men som många nog räknat ut i detta nu så betyder laget, föreningen och folket kring väldigt mycket för mig. Aldrig någonstans har jag känt mig så välkommen. När kylan är som värst på försäsongen, tvätten som störst när Bayern lirar en träningskväll och spelarna tar ut sin frustration på olika sätt är det väldigt lätt att gå tillbaka och tänka på vad Kulladal betyder för mig.

Så skönt är det alltså att vara åter! Lite mer insatt i skeendena i veckan som gått kan jag konstatera följande...

... Förlusten mot Limhamn var en blandning av oförmåga att sätta chanser, att vi inte klarade av deras grisfotboll och att vi till slut kanske inte var bättre.

... Vinsten mot Prespa var en av de bästa matcherna Kulladal gjort på många år. Samtliga man talat med är ännu fullständigt lyriska. Nu väntar vinnaren mellan LB och Olympic om jag förstod det hela rätt. City slog för övrigt ut Ifk Malmö i en annan kvartsfinal.

Lite annat:
- Att urspårade Klagshamn bärgade tåget, renoverade det och satte in en jetmotor och besegrade Olympic när södertvåan startade om måste ha varit 2000-talets största skräll i Malmöfotbollen.

- Kvarnby med Robin Svensson i laget möter Syrianska i Svenska Cupen! Lunds BK möter mästarna från Götet... Hoppas inte på samma dag.

På lördag möter Kulladal Rydsgård hemma. Då jävlar! Mycket mer om den matchen kommer efterhand. Idag var vi närmare trettio man på träningen! Limhamnsförlusten till trots - Kulladal glöder för närvarande. De första KFF-tipsen har ramlat in, inte så överraskande var klubbens nr 1, Ulla Persson först.

Vi hörs närmare!

Ha det!