Efter att live ha sett Kulladals 5-1 mot Bromölla och Sveriges 5-1 mot Vitryssland så är man efter några tunga veckor igen fått upp hoppet. Nu ska det bli riktigt kul att se Kulladals avslutning på torsdag och hoppas att våren kan avslutas med seger och därmed tre poäng!

En intressant startelva att vänta som på nytt kastats om. Denna och mycket mer imorgon...

Mitt i det dystra facit som A visar upp för tillfället kunde vi i gårdagens match skönja en ljusning. Kulladal besegrade Bromölla, vars A spelar i division två, med klara 5-1 och med bud på mer. Kulladal ställde upp med inte mindre än sex spelare på 16år eller yngre. En av matchens behållningar var Pålles comeback där han spelade dryga tio minuter, och såg ut att aldrig ha haft speluppehåll från fotbollen. Spelförståelsen satt i och visst påminde det lite om Björn Borgs comeback på tennisbanan. Dessutom kan vi få ha sett säsongens mål i Kulladal, med Joels 3-0-mål. Mer om det i "matchrapporten".

Kulladals startelva:

Mogge

Drilon Fana (P94)  Håkansson Calle(c) Jurlander

Mody (J) Joel Bengtsson Oliver Lönnberg (P94)

Matte Freskim

Avbytare: Mumme, Tobbe, Emil Gombos (P94), Pålle

Matchen:

Matchen började i högt tempo framförallt från Kulladals sida som direkt tog tag i taktpinnan. Redan efter några minuter fick Bengtsson fritt fram där målvakten dock var snabbt ute och avstyrde. Anfallet efter kontrade Bromölla med en målchans, där Mogge svarade för säkert agerande. Kulladals målchanser kom i massor och direkt efter ett anfall där Matte försökte placera in bollen, fick han chansen på nytt och iskallt rullade han bollen förbi målvakten, 1-0 Kulladal. 2-0 kom efter en fin yttersida av Joel och ett snyggt anfallsspel av Kulladal. 3-0 som kom bara minuten efter var även det av Joel och troligtvis säsongens snyggaste mål i Mörkblått där han ursinnigt läckert lobbar bollen över målvakten, i en båge från höger sida av straffområdet går bollen in i bortre, hög hög klass! Tre mål på kort tid avgjorde matchen tidigt. Kulladals höga tempo speglades bland annat i en frispark där Håkansson snabbt levererade bollen till Joel som inte fick ren träff. Mody kom sedan fram på sin högerkant och ett osäkert målingripande ledde till farlighet, inget mål där. Bara minuten senare var det vänstersidans tur men här fick Oli inte in bollen dit han ville och inspelet i händerna på målvakten. Joel och Freskim fick varsin chans att utnyttja ett osäkert försvars- och målvaktsspel men heller inget mål här. Bromölla var inte helt ofarliga och bland annat hade man ett inspel som räddades på mållinjen av Jurlander. I luftrummet dominerade Kulladal fullständigt bakåt och vann minst 90% av alla luftdueller. Bromölla fick på nytt en chans mitt i halvleken som gick utanför. Inte långt därefter hade man dessutom en fin individuell prestation som avslutades med en chipp i ovansidan av ribban. Framförallt vid detta tillfället förtjänade Bromölla en reducering som också kom efter ytterligare några chanser. Kulladals tempo sjönk och det var ju kanske inte så konstigt efter en lysande inledning.   

Joel byttes sedan av mot Mumme som därmed startade andra halvlek. Andra halvlek inleddes med Håkanssons en-gång-per-säsong-avspark, inbitna Kulladalare vet hur Håkansson förra säsongen (var det väl?) smekte in en avspark (!) i mål. Men denna gång lyckades det inte. Fotbollen i ett nötskal presenterade sig när Bromölla skapade en fin chans som Calle styr undan med en fin glidtackling och Kulladal därefter gör 4-1 genom Matte och avslutar en fin sekvens med Mogges utkast till Håkansson som löper fram och spelar fram Matte, snyggt. Även om Kulladal inte skapade lika mycket som i första så fanns även i andra mängder med chanser. Bengtsson hade bland annat två lägen som han säker själv grämer sig över, båda skotten över. En utmärkt Mody bytte sedan av mot Tobbe. Jurlander gjorde matchen igenom härliga löpningar och många anfall skapades genom detta. En tröttkörd Matte, som alltmer börjar komma in i tempot, bytte sedan av mot Emil. Bromölla kom fram lite då och då men man hade ingen skärpa i avsluten och dessutom tajmade Mogge utrusningar perfekt. Det syntes verkligen på Tobbe att han tillhör A, hans insats var fulländad trots att han bara spelade dryga halvtimmen. I ett fint anfall med Oli och Drilon avslutade Tobbe efter att han själv byggt upp. På Emils inlägg försökte sedan Freskim sig på ett Dahlin-avslut men bollen nådde inte riktigt huvudet. Bromölla stack sedan upp och fick ett friläge som hela IP trodde var mål men bollen rullade utanför. Håkansson fick efter en minut på bänken på nytt komma in i matchen och utbytte Mody fick komma in på nytt när Drilon gick ut. Tobbes fina insats fick krönas med att ordna en straff efter att han dragits ner av Bromöllas målvakt, som skyttekungen Håkansson säkert slog in. Pålle fick sedan alltså göra sin comeback när han själv tog ut Oli och satte in sig själv, det mest imponerande var kanske att han forsatte styra spelet som om han stod kvar på sidlinjen. Bland annat hann Pålle med en snygg framspelning till Jurlander som nära når Bengtsson i mitten. Tobbe skapade hela tiden chanser och till exempel hade han ett stenhårt avslut i fritt läge som gick rakt på målvakten. Matchen kunde slutat med femton mål och det går att säga att sex mål var i underkant från båda lagens håll. Mycket trevlig match att titta på! Sista chansen fick Håkansson efter Freskim lekt fram bollen, men skott utanför.      

Analys:

Två saker tog jag med mig ur Kulladals spel:

- Kulladal spelade imponerande enkelt och under hela matchen deltog alla lagdelar i spelet. Med ett varierande men ändå säkert spel letade man sig fram till höger och vänster, hela planens bredd utnyttjades som det så fint heter.

- Förmågan att ta fram unga har Kulladal absolut men det som imponerar mest är att man tar fram unga och verkligen spelar in dem. De här som kom in igår fungerade inte som utfyllnad på grund av skador utan de bidrog till segern i allra högsta grad. Dessutom utnyttjar man spelare med erfarenhet och kanske borde det bli en återkommande vana att äldst spelare oavsett vad håller i kaptensbindeln.

Framförallt var det kul att se hur bra "innerparen" samarbetade matchen igenom. Freskim och Matte såg ut att ha spelat tillsammans tidigare trots att de knappt gjort det. Håkansson och Calle hade inga som helst problem bakåt och bara erfarenheten hade hjälpt dem igenom matchen. Joel/Bengtsson och Mumme/Bengtsson hade inga problem med rollfördelningen och kanske är detta vad som saknats lite tidigare men nu syntes inget av det. Diskussionen huruvida rutin behövs i A lär fortsätta efter att Håkansson och Calle styrt innerförsvaret på ett utmärkt sätt och gett instruktioner under hela matchen till unga Drilon och Oli (direkt smeknamn på honom efter den gamla storspelaren Oli Alvarez i Real Betis) som inte spelat seniorfotboll då jag tittat åtminstone. Det är ju inte här fel att nämna Pålle som har en sällsynt förmåga att förstå varenda del av matchsituationer. Mody och Oli var mycket bra matchen igenom och i och med att de hela tiden var spelbara kunde variationen i anfallsspelet fortgå. Drilon spelade säkert och det syntes tydligt att han ville prova på det här fler gånger, bidrog även framåt. Freskim gjorde jobb i det tysta och hans insats var helt fläckfri liksom Mattes, under första halvleken spelade de så enkelt när de mötte bollar och spelade tillbaka för att sedan ta en djupledslöpning, en instruktionsvideo för hur en forward ska agera. Jurlanders insats kan också spelas in och visas för knattar, ovanligt att en spelare kan vara oerhört säker bakåt och ändå göra löpningar på femtio meter och delta i anfall efter anfall. Håkansson måste vara den första mittbacken sedan 30-talet med fri roll, men faktum är att detta skapade flera målchanser men mot ett bättre lag hade nog Martin Persson behövt i Senna-roll. Mogges insats var säker och även om han aldrig sattes på några svåra prov så visar han att han är att räkna med om Tonny blir skadad. Till sista måste jag nämna avbytarna, Mumme gick in och dominerade mitten direkt, Tobbes insats kan liknas vid de nya Formel 1-bilarna som samlar energi vid bromsning, och sedan sätter in turbon på raksträckorna, Tobbe blir bara bättre och bättre. Emil kom in förvånansvärt bra i spelet och fick känna på bollen flera gånger, framförallt löpte han rätt och gjorde sig spelbar trots att bollarna inte alltid kom. Pålles insats? Som gamla goda tiden med läckra passningar, kanske en riktig comeback skönjas vid horisonten...

Spelarbetyg:

Mogge - 3

Drillon - 4

Håkansson - 4

Calle - 4

Jurlander - 5

Mody - 4

Bengtsson - 4

Joel - 5

Oli - 4

Matte - 5

Freskim - 4

Mumme - 4

Tobbe - 5

Pålle - 5

Emil - 3